Den här bloggen är för tillfället vilande. Vi hänvisar till gruppledarens blogg samt till hemsidan.

Kultur- och utbildningsnämndens oktobermöte

Efter varje nämndsammanträde brukar jag skriva ned det viktigaste/mest intressanta som hänt under mötet och lägga ut det i MP Österåkers medlemsgrupp på Facebook. Är du medlem och vill gå med i gruppen så är det bara att kontakta mig. I  fortsättningen tänker jag även lägga ut informationen här på bloggen i syfte att informera fler oavsett om ni är medlemmar i MP, något annat parti eller helt enkelt intresserade kommuninvånare.

Den 9/10 kom upphandlingschefen till nämnden och informerade om den dialog man haft med Medley om priserna. Se mina tidigare inlägg om detta ärende här och här. Informationen bestod av att företaget skulle återgå till de av kommunen bestämda priserna för resten av hösten och att Kommunfullmäktige sedan ska ta beslut om de priser som man nu "kommit överens" om (i samband med budgetbeslut 5/11) vilket är ungefär samma priser som de Medley redan satt. Kommunfullmäktiges ledamöter förväntas alltså godkänna denna riktigt illa skötta upphandling i efterhand för att sedan "stryka ett streck" över det hela! Förhoppningsvis blir det möjligt att återremittera bara denna del i budget för sedan ta det som separat ärende i december, så att detta viktiga ärende inte "slinker igenom" obemärkt.

För övrigt bestod "informationen" framför allt av en uppläxning (!) från förvaltningschefens sida då hon anser att man som ledamot inte borde gå ut och kritisera det nämnden gör i pressen. Hon hänvisade bland annat till kommunens marknadsvärde och hur vi behandlar företag som kommer till kommunen. Visserligen håller jag med om både det ena och det andra, inte minst ur Medleys perspektiv är detta en oerhört trist historia. Dock  anser jag att skulden i första hand måste falla på de personer som beslutat om de grundläggande villkoren för upphandlingen utan diskussion med nämndens ledamöter. Samma personer har sedan dessutom inför nämnden påstått  att det är Medley som har handlat fel när de på eget bevåg höjt de flesta priser - ett påstående som är helt felaktigt då Medley bara har agerat enligt vad de har rätt till i avtalet och det är naturligtvis inte ett dugg konstigt att ett företag vill sätta marknadsmässiga priser! Så, ja jag tycker att det känns jättetråkigt att Medley blivit emottagna på det här sättet, men som förtroendevald representerar jag ju inte enskilda företag utan kommuninvånarna – först och främst de som röstat på mitt parti. Som jag ser det är det min plikt att reagera och informera när  demokratin inte fungerar och enskilda politiker agerar som om kommunen vore deras privata företag. Om vi i oppositionen hela tiden hade bevarandet av kommunens "marknadsvärde" som första prioritet skulle det inte finnas någon opposition att tala om och kommuninvånarna skulle vara 100 procent hänvisade till majoritetens skönmålning av allt som rör kommunen. Det, om något, anser jag vore skadligt.

Trots allt verkar nämndens ledamöter ense om att upphandlingen inte har gått till som den borde och det har resulterat i en reviderad, tydligare, delegationsordning som förhoppningsvis säkerställer att vi inte hamnar i ett liknande läge.

Övriga ärenden som togs upp var bland annat: En motionen om bärbar dator till alla lärare - det är ju redan genomfört och det kommer nu satsat ytterligare 2 miljoner på IT 2013. Socialdemokraterna vill att även alla förskollärare ska få varsin dator. Vi håller med men tycker att man först och främst ska satsa på utbildning för lärare både i skola och förskola så att datorerna kommer till rätt användning.

Revidering av riktlinjer kundval musik handlar om att även de ettor som inte fyllt 7 år ska kunna gå i musikskola.

Motion om att göra aspergerverksamhet till kompetenscentrum: bifalls inte men kommer enligt förvaltningen att genomföras, dock tycker man inte det är lämpligt att detta knyts till specifik verksamhet såsom föreslås i motionen. Detta för att det ska finnas bredare kompetens och att detta ska rikta sig till både kommunala och friskolor. Vi i Miljöpartiet vill att detta ska införas även för förskolans del

Nämnden startar också projektet Språkverkstán som är till för förskolebarn med annat modersmål än svenska och som samtidigt ska ge förskollärare stöd i hur de stödjer dessa barn i verksamheten. Detta är förhoppningsvis ett lämpligare stöd än det som funnits under det senaste året, några modersmålslärare kommer dock fortfarande inte finnas tillgängliga för förskolan.

Här finns handlingar och protokoll, här gärna av dig om du har frågor eller synpunkter:

Missledande information ang Söra simhall

 

Insändare skickad till båda lokaltidningarna men som ej (ännu) publicerats:

 I samband med att Medley tilldelades driften av Söra simhall våren 2012 gick Österåkers kommun ut med ett pressmeddelande där det bland annat stod att ”Priserna för bad fastställs av kommunen och ska följas av entreprenören, som får sätta lägre men inte högre pris.” Det har nu visat sig att ovanstående är missvisande då det enligt avtalet endast är engångstaxan, och t ex inte klippkort eller årskort, som kommunen fortfarande beslutar om. Som en följd av detta har Medley nu höjt priserna på samtliga kort och i några fall blir priserna mer än dubbelt så höga som de Kultur- och utbildningsnämnden beslutade om inför 2012. Med andra ord har övertagandet av drift lett till en kraftigt ökad kostnad för alla Österåkersbor som vill kunna simma regelbundet. Något demokratiskt beslut om att så ska kunna ske har inte tagits, eftersom upphandlingen endast genomfördes av en liten grupp bestående av tjänstemän och våra två kommunalråd i majoritet. Detta med hänvisning till delegationsordningen, trots att man enligt denna ska göra undantag för ärenden av ”principiell betydelse eller större vikt". Vi i Miljöpartiet anser att det självklart är ett beslut av sådan betydelse att det ska diskuteras och klubbas i berörd nämnd. Vi tar avstånd både från hanteringen av ärendet och det faktum att man överlåtit till leverantören att fastställa badtaxor, vilka kan ha påverkan både på hälsa och simkunnighet hos en del av våra invånare.

Bokslut 2011

Igår kväll hölls debatt om ansvarsfrihet och bokslut 2011 i Kommunfullmäktige. Som vanligt plockade alliansen russinen ur kakan och tilläts stå relativt oemotsagda på ett antal områden, vilket nog delvis berodde på att de KF-ledamöter som sitter i berörda nämnder (exklusive presidier) inte tillåts delta i debatten.

I förvaltningsberättelsen i Österåkers kommuns årsredovisning för 2011 kan man läsa att kommunen i huvudsak uppfyllt sina verksamhetsmål. Det låter bra, men när man sedan läser Kultur- och utbildningsnämndens verksamhetsberättelse kan man tråkigt nog konstatera att vi inte uppfyller flera av de mål som borde vara viktigast för framtiden. Bland annat når vi inte flertalet mål som satts för skolan. Tvärtom har både andelen elever som fått godkänt i alla ämnen och andel behöriga till nationella program i gymnasieskolan minskat för tredje respektive andra året i rad. I SKLs ranking 2011 har vi rasat från plats 58 till plats 96 i landet i sammanvägt resultat. Självklart finns inte en enda förklaring till det här men den frysta skolpengen 2009 och otillräckliga ökningar därefter har knappast varit till fördel.

Under 2011 har kriterier för sökbara tilläggsbelopp förändrats och kommunövergripande undervisningsgrupper lagts ned varför en större del av budget kunnat gå ut i peng. Samtidigt har ansvaret för att tillgodose behoven hos barn i behov av särskilt stöd, inom ordinarie peng och verksamhet, ökat, och ökar ytterligare nu 2012 då Kultur- och utbildningsnämnden återigen förändrat kriterierna för tilläggsbelopp till att gälla färre antal elever. Det här är visserligen enligt skollagens intentioner, men bygger samtidigt på att rätt kompetens, lokaler och utrusning, samt tillräckliga ekonomiska medel finns ute på alla skolor. Vi hyser en stor oro för att så inte är fallet, vilken delvis bekräftas av skolornas egna verksamhetsberättelser.

Kanske ännu mer anmärkningsvärt är att vi till och med går åt fel håll när det gäller de mål som vi politiker här i Kommunfullmäktige har störst makt över, mål som har en väldigt nära koppling till de förutsättningar vi beslutar att ge och som därför borde vara relativt enkla att uppnå. Om vi nu menar allvar med dem?
Jag tänker då på de mål som gäller förskolan, där vi länge legat i botten vad gäller både barngruppers storlek, personaltäthet och andel utbildad personal. I alla dessa avseenden finns politiska mål om att förbättring ska ske. Ändå ligger vi 2011 ännu sämre till än tidigare! Personalen i Österåkers kommunala förskolor har nu fler barn att ta hand om per heltidsanställd än vad man har i ALLA andra Stockholmskommuner. Samtidigt har barngruppernas storlek ökat och andelen utbildade förskollärare minskat.


Jag kan heller inte låta bli att nämna den senaste medborgarundersökningen som visar att Österåkersbornas uppfattning om kommunens förskola är den minst positiva i hela landet! Färre än hälften av de som deltog i undersökningen hade en positiv uppfattning om förskolan, och skolan, i Österåker. Detta är heller inget nytt utan vi har legat ungefär lika illa till varje år. Jag skulle dock gissa att detta trista resultat till stor del är ett uttryck för missnöje med kommunens sätt att inte ge våra förskolor och skolor ordentliga förutsättningar - snarare än missnöje med verksamheterna i sig (personal etc.), eftersom betydligt fler anser sig vara nöjda enligt våra kundundersökningar.

I Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse står att man har genomfört en medarbetarundersökning med gott resultat, men tyvärr gäller dessa goda resultat inte våra medarbetare i förskolor och skolor. Enligt de resultat vi har fått ta del av i nämnden uppger sig färre än hälften vara nöjda vilket är en bra bit under snittet (som ändå är lågt för kommuner). Jag har efterlyst fler detaljer kring resultatet men tyvärr inte fått ta del av detta ännu.

Men jag ska trots allt avsluta med att lyfta fram något som jag ser väldigt positivt på och det är att vi under 2011 har börjat fördela vissa resurser till skolan och förskolan genom s.k. socioekonomisk viktning - där man bland annat tar hänsyn till föräldrarnas utbildningsbakgrund. Den här typen av resursfördelning är något som Skolverket betonat vikten av eftersom likvärdiga förutsättningar INTE är samma sak som lika peng. Om detta har jag skrivit flera gånger tidigare, t.ex. här. Vi ser därför det här som ett steg i rätt riktning. Men, som vi i Miljöpartiet varje år visar genom våra budgetförslag, är vi övertygade om att det krävs betydligt fler och större satsningar, både inom det här området och andra om vi ska lyckas skapa en riktigt bra och likvärdig skola.

Majoritetens budget - en storsatsning på skolan.. eller?

Nästa vecka fattar Kommunfullmäktige beslut om 2012 års budget, en budget som bland mycket annat kommer att påverka vilken undervisning våra elever får i skolan under det kommande året, vilken miljö de kommer att vistas i och inte minst vilket stöd barn med särskilda behov kommer att få i skolor och förskolor. Jag tror att det var riktigt "smart" av majoriteten att göra den stora skattesänkning (33 öre) man gjorde förra året för att sedan lova oförändrad skatt resten av mandatperioden. Förra mandatperioden sänkte man skatten med 10 öre per år tre år av fyra och fick kritik för det varje år där man anklagades för att prioritera skattesänkningar före kvalitetshöjning i våra verksamheter. Nu gjorde man en rejäl sänkning första året istället vilket totalt sett leder till ett mycket större bortfall av skatteintäkter än förra mandatperioden - men förmodligen mindre kritik, ironiskt nog, eftersom minnet ofta är kort. Dessutom tycks de flesta politiker, oavsett parti, vara betydligt mer bekväma med att kritisera skattesänkningar än att faktiskt föreslå en höjning när den nya lägre skattesatsen väl har införts.

Är det måhända så att skatteunderlaget har ökat såpass mycket att skatteintäkterna ändå räcker till? I våra lokaltidningar har vi ju den senaste tiden kunnat läsa att majoriteten nu satsar stort på att nå sitt mål om att bli länets bästa skolkommun. Det låter utmärkt och visst låter det som en riktig storsatsning när kommunstyrelsens ordförande berättar hur många miljoner skolan ska få och redan får. Men mer konkret - hur mycket handlar det om egentligen och i relation till vad? Hur stor förändring kan man som elev eller förälder förvänta sig märka av? Kommer alla våra elever inom en snar framtid att gå i fräscha skolor med modern utrustning och tillräckligt många välutbildade lärare för att kunna ge våra barn en individanpassad undervisning av hög kvalitet, eller kommer satsningen inte ens vara märkbar?

Efter några år där man inte ens kompenserat för normala kostnadsökningar är det förstås skönt att majoriteten höjer ribban något. Men med tanke på just dessa år och hur de påverkat verksamheterna, och inte minst med tanke på målet om att bli länets bästa skolkommun, anser jag att man ska kunna förvänta sig betydligt mer.

I förskolan höjer man nu pengen med cirka 2500 kr per barn och år, i grundskolan något mer än en tusenlapp. För förskolans del t.ex. finns ett mycket stort behov av att minska barngrupperna och öka personaltätheten - det har funnits länge men har blivit närmast akut i och med att nästan alla barn med särskilda behov nu ska tas omhand i vanliga verksamheter, i de flesta fall utan extra ersättning och i några fall med ett mycket lägre tilläggsbelopp än tidigare. En grov uträkning visar att den satsning majoriteten föreslår, efter minimala löneökningar, räcker till att anställa en extra förskollärare per cirka 280 barn! I det perspektivet känns det ärligt talat ganska pinsamt att tala om "storsatsning".

Nu ska jag förstås inte glömma de 2,5 Mkr som läggs till budgeten för barn i behov av särskilt stöd, det är bra och förmodligen en effekt av de protester och mediaskriverier som varit under sommaren. Förhoppningsvis enas vi i Kultur- och utbildningsnämnden om en så effektiv användning av dessa medel som möjligt vilket då innebär en förbättring. Men med de grundförutsättningar som råder idag är behoven väldigt mycket större än så.

Vad vill vi i Miljöpartiet göra då? I vårt budgetförslag tillför vi skolor, förskolor och fritidshem lite mer än det dubbla jämfört med majoritetens förslag, 34 Mkr mer för att vara exakt, samt att vi föreslår en utökad investeringsbudget med 3 Mkr för upprustning av skolor. Det mesta av denna satsning vill vi ska läggas i grundpeng för att komma upp i en mer rimlig nivå, totalt räcker vårt förslag till cirka 3500 kr mer per elev och år i grundskola och 6300 kr per barn och år i förskola (d.v.s. jämfört med 2011). Utöver detta vill vi att de sökbara tilläggsbeloppen för barn med särskilda behov ska vara mer flexibla och kunna anpassas efter vad det faktiskt kostar att tillgodose de aktuella behoven. Vi vill också att alla förskolor och skolor ska ha fri tillgång till pedagogisk handledning och material när det gäller barn med särskilda behov. Sist men inte minst är det troligt att vi behöver fördela mer medel efter s.k. SALSA-värden för att verksamheternas förutsättningar ska bli mer jämlika. Fakta och argument för detta finns här. Vår bedömning är därför att de 2,5 Mkr som alliansen lägger till sin budget 2012 inte räcker till utan förmodligen behövs minst det dubbla, vilket ingår i vårt förslag. Läs mer här.



Finansieringen löser vi genom att höja skatten med 25 öre (fortfarande en skattesats som är 7 öre lägre än 2010) och genom att utnyttja en större andel av skatteintäkterna (98% istället för 96% enl. majoritetens förslag.) Vi är det parti som föreslår den största skattehöjningen och man kan förstås undra varför detta är nödvändigt när det finns andra partier som löser finansieringen på annat sätt. Socialdemokraterna föreslår i sin budget att vi ska göra en "genomlysning av inköp av externa tjänster (ej kärnverksamhet), stabs-ledningsfunktioner, förvaltningar och ny beställar- utförarorganisation i jakt på ett mer optimalt användande av varje skattekrona". Mycket bra förslag tycker vi, men att detta skulle leda till en rationalisering med 5 Mkr redan första året är inget vi kan ta för givet. Likaså anser vi inte att vi kan budgetera med mindre pensionskostnader än vad som beräknas bli verkligheten, inte minst med tanke på den jämförelsevis låga soliditet kommunen har med hela pensionsskulden inräknad och att både pensionskostnader och behov av äldreomsorg kommer öka inom en inte särskilt avlägsen framtid.

Bilden ovan visar ett tydligt exempel på varför ingen som på allvar vill uppnå målet om att Österåker ska bli länets bästa skolkommun bör rösta för alliansens budget på måndag. Mer statistik finns här.

MP Österåkers budgetförslag 2012!

PRESSMEDDELANDE:

Miljöpartiet i Österåker föreslår en rejäl satsning på skola och förskola vilken delvis finansieras genom att höja den skattesats som inför 2011 sänktes med 33 öre, med 25 öre. Totalt tillförs verksamheterna cirka 50 Mkr utöver majoritetens förslag varav 35 Mkr går till skola och förskola.

"Större satsningar på skola och förskola har länge varit angelägna frågor för oss”, säger Sara Kjernholm, ledamot i Kommunfullmäktige och Kultur- och utbildningsnämnden. ”Men i och med ett beslut som togs i år om att integrera de allra flesta barn med särskilda behov i vanliga klasser - som dessutom gjorde det svårare att få extra medel för de här barnen - ser vi ett ytterligare förhöjt och akut behov. Det har dessutom kommit en ny skollag som bland annat förstärker förskolans pedagogiska uppdrag och det är otroligt viktigt att vi nu kan ge våra verksamheter ekonomiska förutsättningar att bland annat höja den låga personaltätheten och andelen utbildade pedagoger. Den satsning majoriteten förslår är tyvärr långtifrån tillräcklig för att ens kunna anses som ett ordentligt steg på vägen mot visionen om att bli ”länets bästa skolkommun""

Övriga prioriteringar för MP är bland annat ytterligare förstärkning i verksamheterna för äldre och funktionshindrade samt utökade öppettider på fritidsgårdar. Man vill även anställa en folkhälsostrateg som ska ta det övergripande ansvaret för att alla kommunala verksamheter och politiska beslut genomsyras av ett folkhälsoperspektiv – ett helhetsgrepp som idag saknas.



Läs Miljöpartiets budgetförslag här.

Är kommunens förskolor attraktiva val för att 99% inte skjutsar ungen till Täby?

Kultur- och utbildningsnämnden (exkl. jag själv och S ledamöter) har nyligen beslutat att anta en budget för 2012 som inkluderar vilka resultatmål som ska gälla för resten av mandatperioden. Med detta menas alltså de mål vars uppfyllelse ska rapporteras till Kommunfullmäktige i samband med årsbokslut, och vars betydelse för våra folkvaldas bild av vår förskola/skola nog inte ska underskattas eftersom kunskapen i övrigt normalt inte är så stor. Tidigare har man haft mål som att minska barngrupper och öka andelen förskollärare, samt för skolans del att öka andelen elever som uppnår godkänt i alla ämnen och blir behöriga till gymnasiet. Nu däremot kan man sammanfatta det som att det enbart är förskolans/skolans image man vill presentera för kommunfullmäktige. Vad man kommer att mäta är hur många procent av kommunens förskolebarn respektive skolelever som går i Österåkers verksamheter (d.v.s oavsett om de är kommunala eller fristående), uppdelat i förskola, låg/mellanstadie, högstadie och gymnasie, och ju fler som gör det desto attraktivare skola har vi.

Det är ju inget okänt faktum att vi har många elever i högstadiet och gymnasiet som väljer skolor utanför kommunen. I dagsläget gäller det 24 procent av eleverna i åk 7-9 och 55 procent av gymnasieeleverna. Hittills har standardkommentaren från majoritetens sida alltid varit att det är någon slags trend att ungdomar söker sig till grannkommunen – Danderydsungarna vill till stan och Täbyungarna till Danderyd, därför är det inte märkligt att våra ungar i sin tur söker sig till Täby. Rätt eller fel, men oavsett förvånar det att samma politiker nu plötsligt vill se antalet elever som stannar i kommunen som det mest relevanta kriteriet för om våra skolor är attraktiva eller inte. Om ”attraktiva” sedan anses synonymt med ”bra” är högst oklart. Det övergripande resultatmålet är helt enkelt att våra förskolor och skolor ska vara attraktiva val för elever, föräldrar och medarbetare.

Det jag framförallt känner mig mycket kritisk till är att man för de lägre årskurserna och förskolan kommer att mäta på exakt samma sätt – detta trots att andelen som går i kommunens verksamheter redan är hög, för förskolans del så hög att den inte ens är värd att förbättra – nämligen 99 procent! Men vad exakt tror man att detta betyder? Trots våra stora barngrupper, låga personaltäthet och låga andel förskollärare så har vi alltså inte satt något mål alls om att förbättra oss på detta område! Kommer detta leda till att Kommunfullmäktige år efter år kan konstatera att vi redan har en väldigt attraktiv förskola eftersom nästan inga föräldrar väljer förskolor utanför kommunen? Som om alla föräldrar skulle se det som ett fungerande alternativ att skjutsa iväg barnen till Täby varje morgon innan man stressar iväg till jobbet. Har någon möjligen tänkt på att den ökade benägenheten att söka sig till andra kommuner från åk 6 och uppåt kan bero en hel del på att eleverna då faktiskt är gamla nog att ta sig till skolan själva? Har någon tänkt på att det för de yngre barnens föräldrar kan vara ett betydligt bättre alternativ att helt enkelt flytta härifrån om man är så missnöjd, och att detta inte syns i statistiken?

Jag och många med mig har länge varit kritiska till de årliga kundundersökningar som görs (och kommer att göras även fortsättningsvis), eftersom det inte finns mycket utrymme att framföra den kritik som är vanligast – nämligen att barnen vistas i alldeles för stora grupper tillsammans med alltför få pedagoger. Men i jämförelse med den enkla mätmetod som nu ska användas framstår kundundersökningarna ändå som oerhört mer relevanta!

Förutom att mäta andelen elever som anser våra skolor och förskolor vara ”attraktiva” nog att gå i kommer man även att börja göra medarbetarundersökningar vartannat år. Detta, däremot, tycker jag är riktigt positivt eftersom jag tror att deras trivsel säger en hel del även om hur våra barn har det på samma arbetsplats (förmodligen t.o.m. mer än vad de undersökningar vi föräldrar - som knappt alls är där – fyller i säger). Även här gäller det förstås att de utformas på ett bra sätt, så att det exempelvis inte bara blir närmsta chefen och kollegorna som utvärderas, och att anonymiteten garanteras… Jag förväntar mig att resultatet också presenteras per typ av verksamhet så att det tydligt framgår vad just förskolepersonal, exempelvis, tycker om sin arbetsgivare. En brist är förstås att personal i fristående verksamheter inte kommer att ingå här trots att även deras arbetsvillkor påverkas av den förda politiken.

Så sammanfattningsvis, till alla er föräldrar som önskar mindre grupper, fler pedagoger och mer stöd till barn med särskilda behov i förskola/grundskola/fritids (jag vet att ni är många!) - tyvärr verkar det som att vi måste bli ännu fler som ännu tydligare förklarar vad vi vill och varför, nu när bara det faktum att ert barn är inskrivet i en förskola/skola i Österåker kommer att ses som ett uttryck för ”nöjdhet” av de folkvalda!

Vi i Miljöpartiet återkommer under hösten med ett eget förslag till budget 2012 där vi även bland annat kommer förklara hur vi från politiskt håll vill göra Österåkers förskola och skola bättre (och därmed sannolikt också till ett mer attraktivt val) för våra barn, elever och medarbetare. Identiteten först, så kanske imagen t.o.m. kommer på köpet?