En riksdagsman på besök. Så enkelt skulle Gustav Fridolins besök i Åkersberga bibliotek torsdag den 7 april kunna beskrivas, men det vore att förminska den stund av eftertanke och dialog som präglade kvällen.
Temat för föredraget var närdemokrati och medborgarinflytande i arr. av Miljöpartiet i Österåker. Föredraget belyste till en början kritiskt framväxten av politik som mångårig heltidssyssla, och det minskade förtroende som kan uppstå mellan politiker och väljare när politiker sitter för länge på sina poster och odlar en kultur som gynnar fortsatt intern enighet.
- När allt fler kommunala nämnder slås samman, med färre politiker som följd och när allt färre medborgare känner en politiker, då ökar glappet mellan politiker och medborgare. Fler borde bli politiker, anser Fridolin.
Att engagemang i partier är viktigt för en levande demokrati kan låta enkelt att säga. Samtidigt har vi i Sverige en god föreningstradition med ett stort antal föreningsaktiva medborgare och vi är vana att engagera oss i olika sakfrågor som påverkar oss i vår närhet till exempel. Som hinder för ökad politisk aktivitet anger han att människor riskerar att inte vilja vara aktiva på grund av professionaliseringen av politiken.
Från ett föredrag om politik och egna erfarenheter av lokalt medborgarengagemang blev kvällen mer av dialog med åhörarna, som uppmuntrats att ställa frågor. Gustav Fridolin är en av de hetaste kandidaterna till en av de två språkrörsposter som Miljöpartiet ska välja i vår och han kommer att behöva svara på många och varierande frågor från andra är de egna i partiet.
-Vi måste återupprätta politiken som arena för att förändra samhället. I detta sammanhang blir det viktigt för partierna att tillvarata människors idéer och erfarenheter.
Frågor om näringslivspolitik och skattefrågor - inte miljöfrågor - kom att inleda åhörarnas frågestund. Därefter diskuterades frågor om sociokulturella faktorers betydelse i beslutsfattandet, om den svenska traditionen av förhandlingar och medbestämmande är på väg att försvinna, om vi behöver mer av dialog i företag och i politiken. Dessa frågor kan ses som en påminnelse om att också Miljöpartiet kommer att behöva utveckla sin politik inom såväl näringslivsfrågor som äldrevård – detsamma som frågor om ”närande och tärande” sektorer? Nej, Fridolin förefaller se offentlig sektor som en tillgång, men denna är beroende av en industri som är konkurrenskraftig, och här menar Fridolin att Tysklands ”gröna” industrier har kommit långt jämfört med Sverige. Att förena den svenska industrins betydelse med vikten av gröna värden och rättviseaspekter, utan att ens nämna ordet tillväxt, är en glimt av de förmågor och frågor som ett blivande språkrör förväntas kontrollera och väcka intresse för.
- Vi som politiker måste ut och träffa folk, vi måste prata med varandra, lära känna varandra, förstå varandra, hävdar Fridolin med ett engagerat kroppsspråk.
Och kanske tror vi på honom. Kanske förväntar vi oss att fler politiker kommer ut till - och inspireras av, lär av, lyssnar på - de människor, verksamheter och lokala miljöer som är såväl förutsättningar för politikens marknadsandelar som drivkrafter för demokratins arenor.
Kalla det politik eller vad du vill. Men det är för viktigt för att inte bry sig om. Börja med dig själv. Du kan också bli politiker!
Av: Jonas Jonsson
