Kultur- och utbildningsnämnden (exkl. jag själv och S ledamöter) har nyligen beslutat att anta en budget för 2012 som inkluderar vilka resultatmål som ska gälla för resten av mandatperioden. Med detta menas alltså de mål vars uppfyllelse ska rapporteras till Kommunfullmäktige i samband med årsbokslut, och vars betydelse för våra folkvaldas bild av vår förskola/skola nog inte ska underskattas eftersom kunskapen i övrigt normalt inte är så stor. Tidigare har man haft mål som att minska barngrupper och öka andelen förskollärare, samt för skolans del att öka andelen elever som uppnår godkänt i alla ämnen och blir behöriga till gymnasiet. Nu däremot kan man sammanfatta det som att det enbart är förskolans/skolans image man vill presentera för kommunfullmäktige. Vad man kommer att mäta är hur många procent av kommunens förskolebarn respektive skolelever som går i Österåkers verksamheter (d.v.s oavsett om de är kommunala eller fristående), uppdelat i förskola, låg/mellanstadie, högstadie och gymnasie, och ju fler som gör det desto attraktivare skola har vi.
Det är ju inget okänt faktum att vi har många elever i högstadiet och gymnasiet som väljer skolor utanför kommunen. I dagsläget gäller det 24 procent av eleverna i åk 7-9 och 55 procent av gymnasieeleverna. Hittills har standardkommentaren från majoritetens sida alltid varit att det är någon slags trend att ungdomar söker sig till grannkommunen – Danderydsungarna vill till stan och Täbyungarna till Danderyd, därför är det inte märkligt att våra ungar i sin tur söker sig till Täby. Rätt eller fel, men oavsett förvånar det att samma politiker nu plötsligt vill se antalet elever som stannar i kommunen som det mest relevanta kriteriet för om våra skolor är attraktiva eller inte. Om ”attraktiva” sedan anses synonymt med ”bra” är högst oklart. Det övergripande resultatmålet är helt enkelt att våra förskolor och skolor ska vara attraktiva val för elever, föräldrar och medarbetare.
Det jag framförallt känner mig mycket kritisk till är att man för de lägre årskurserna och förskolan kommer att mäta på exakt samma sätt – detta trots att andelen som går i kommunens verksamheter redan är hög, för förskolans del så hög att den inte ens är värd att förbättra – nämligen 99 procent! Men vad exakt tror man att detta betyder? Trots våra stora barngrupper, låga personaltäthet och låga andel förskollärare så har vi alltså inte satt något mål alls om att förbättra oss på detta område! Kommer detta leda till att Kommunfullmäktige år efter år kan konstatera att vi redan har en väldigt attraktiv förskola eftersom nästan inga föräldrar väljer förskolor utanför kommunen? Som om alla föräldrar skulle se det som ett fungerande alternativ att skjutsa iväg barnen till Täby varje morgon innan man stressar iväg till jobbet. Har någon möjligen tänkt på att den ökade benägenheten att söka sig till andra kommuner från åk 6 och uppåt kan bero en hel del på att eleverna då faktiskt är gamla nog att ta sig till skolan själva? Har någon tänkt på att det för de yngre barnens föräldrar kan vara ett betydligt bättre alternativ att helt enkelt flytta härifrån om man är så missnöjd, och att detta inte syns i statistiken?
Jag och många med mig har länge varit kritiska till de årliga kundundersökningar som görs (och kommer att göras även fortsättningsvis), eftersom det inte finns mycket utrymme att framföra den kritik som är vanligast – nämligen att barnen vistas i alldeles för stora grupper tillsammans med alltför få pedagoger. Men i jämförelse med den enkla mätmetod som nu ska användas framstår kundundersökningarna ändå som oerhört mer relevanta!
Förutom att mäta andelen elever som anser våra skolor och förskolor vara ”attraktiva” nog att gå i kommer man även att börja göra medarbetarundersökningar vartannat år. Detta, däremot, tycker jag är riktigt positivt eftersom jag tror att deras trivsel säger en hel del även om hur våra barn har det på samma arbetsplats (förmodligen t.o.m. mer än vad de undersökningar vi föräldrar - som knappt alls är där – fyller i säger). Även här gäller det förstås att de utformas på ett bra sätt, så att det exempelvis inte bara blir närmsta chefen och kollegorna som utvärderas, och att anonymiteten garanteras… Jag förväntar mig att resultatet också presenteras per typ av verksamhet så att det tydligt framgår vad just förskolepersonal, exempelvis, tycker om sin arbetsgivare. En brist är förstås att personal i fristående verksamheter inte kommer att ingå här trots att även deras arbetsvillkor påverkas av den förda politiken.
Så sammanfattningsvis, till alla er föräldrar som önskar mindre grupper, fler pedagoger och mer stöd till barn med särskilda behov i förskola/grundskola/fritids (jag vet att ni är många!) - tyvärr verkar det som att vi måste bli ännu fler som ännu tydligare förklarar vad vi vill och varför, nu när bara det faktum att ert barn är inskrivet i en förskola/skola i Österåker kommer att ses som ett uttryck för ”nöjdhet” av de folkvalda!
Vi i Miljöpartiet återkommer under hösten med ett eget förslag till budget 2012 där vi även bland annat kommer förklara hur vi från politiskt håll vill göra Österåkers förskola och skola bättre (och därmed sannolikt också till ett mer attraktivt val) för våra barn, elever och medarbetare. Identiteten först, så kanske imagen t.o.m. kommer på köpet?
torsdag 29 september 2011
Givande möte om modersmål och barn i behov av särskilt stöd
En helt fantastisk uppslutning blev det på debatten i biblioteket i tisdags - eller kanske snarare frågestunden - där svaren, enligt många deltagare, i stort sett uteblev! Ämnena var modersmålsundervisning och barn i behov av särskilt stöd och salen som rymmer 70 pers var fullsatt, åtminstone under första delen av passet då modersmålsundervisningen var i fokus. En hel del kritiska frågor och inlägg blev det, samt några personliga, känslosamma, historier om hur besluten redan har drabbat barn och föräldrar i kommunen. Elisabeth Gunnars -kommunalråd och ordförande i Kultur- och utbildningsnämnden - var där som ensam representant från kommunen/majoriteten för att bemöta allt detta, vilket jag kan tycka var väldigt synd eftersom det här verkligen är något man skulle vilja att alla kommunens politiker tog del av.
Precis som jag förutspått och påtalat i nämnden begriper varken föräldrar, modersmålslärare eller förskolechefer varför man vill ersätta modersmålslärarna i förskolan med en konsult som ska ge ordinarie pedagoger stöd för att i sin tur stödja barnet på modersmålet - utan att ha någon som helst kunskap i språket! Tyvärr var jag rätt ensam om att ifrågasätta det här när beslutet om att skära ned budget för modersmålsstödet i förskolan togs i KF och när beslutet om de konsultativa insatserna - istället för modersmålslärare- togs i Kultur- och utbildningsnämnden. Jag blev t.o.m. efteråt ifrågasatt av en tjänsteman som undrade varför jag var så kritiskt till beslutet som i hennes ögon tycktes vara en icke-fråga. Mötet igår visar verkligen på något helt annat.
Det enda skäl för beslutet som anges från majoritetens sida är den nya skollagen som betonar att stödet av språkutveckling är en pedagogisk fråga och att den dagliga verksamheten (aktiviteter, material etc. ) ska anpassas. Dock står det även i propositionen till den nya Skollagen att det inte räcker att barnet talar sitt modersmål i hemmet och på Skolverket finns utmärkta exempel på hur en modersmålslärare kan arbeta genom att aktivt delta i leken och sätta ord på de vardagliga sakerna och rutinerna i förskolan. Det behöver m a o inte alls vara fråga om någon traditionell undervisning. Jag hoppas och tror att de konsulter man har anställt kommer att göra en god insats för att personalen åtminstone i någon mening ska kunna ge barnet stöd att utveckla en dubbel kulturtillhörighet. Men vad gäller språkutvecklingen är det väl självklart för var och en att modersmålslärarna har en mycket viktig roll. En konsekvens av beslutet har också blivit att en del modersmålslärare som tidigare haft timmar både i skola och förskola nu känt sig tvungna att säga upp sig p g a för liten omfattning på tjänsten.
Det riktiga att göra inför 2012 är därför som jag ser det att tillföra ytterligare pengar för att återinföra modersmålslärare i förskolan, och gärna ha kvar ett konsultativt stöd som ett komplement. Kostnad för detta - 0,5 -1 Mkr baserat på tidigare siffror.
Gällande omorganisationen av ESU - Enheten för stöd och utveckling - var argumenten något fler, kortfattat hänvisar man till forskning som säger att alla barn som kan fungera i vanlig klass/grupp bör inkluderas istället för att exkluderas. Tanken är god, samtidigt kvarstår bl a frågan om platserna i kvarvarande KÖV-grupper räcker, om de barn som slussas ut i vanliga klasser verkligen kan få tillräckligt stöd - och inte minst hur man har tänkt när man sänker det högsta sökbara tilläggsbeloppet för barn i förskolan med 80 tkr. Det innebär att barnen med de riktigt stora svårigheterna, som är i behov av en resurs under hela sin vistelsetid i förskolan, maximalt kan ges ett bidrag om 10 tkr per månad vilket vi alla vet inte ens räcker till en okvalificerad halvtidstjänst - och vissa av de här barnen har en vistelsetid som överskrider 100% arbetstid!
Visserligen kommer majoriteten nu höja det ordinarie grundbeloppet med 830 kr per år och barn för 3-5 åringar vilket är tänkt att användas till särskild stöd. Problemet är att man för att skramla ihop resterande belopp för att komma upp i den summa man kunde söka tidigare (ca 16,7 tkr/mån, vilket redan det är lågt för vissa barn) måste kunna "ta peng" från 100 st 3-5 åringar för att nå den tidigare sökbara summan för ETT barn. De flesta förskolor har inte ens så många barn. Lägg till detta att man för de allra flesta barn inte alls kan söka något tilläggsbelopp längre. För barn som är i behov av extra stöd men som INTE har en diagnos inom autismspektrum eller tal- språksvårigheter (och många av de som har de diagnoserna men inte "tillräckligt" svåra problem), exempelvis barn med ADHD, är det endast den lilla höjningen av grundbeloppet man hänvisar till. M a o är det inte särskilt sannolikt att du med gott samvete kan använda en hel stor förskolas höjda grundbelopp till endast ett barn.
Den 24 oktober lägger majoriteten fram sitt budgetförslag för 2012, vi är många som med spänning väntar på besked om vad man är beredd att satsa för att nå visionen om att bli "Länets bästa skolkommun".
Jag har tidigare skrivit i ämnet här. och här.
Precis som jag förutspått och påtalat i nämnden begriper varken föräldrar, modersmålslärare eller förskolechefer varför man vill ersätta modersmålslärarna i förskolan med en konsult som ska ge ordinarie pedagoger stöd för att i sin tur stödja barnet på modersmålet - utan att ha någon som helst kunskap i språket! Tyvärr var jag rätt ensam om att ifrågasätta det här när beslutet om att skära ned budget för modersmålsstödet i förskolan togs i KF och när beslutet om de konsultativa insatserna - istället för modersmålslärare- togs i Kultur- och utbildningsnämnden. Jag blev t.o.m. efteråt ifrågasatt av en tjänsteman som undrade varför jag var så kritiskt till beslutet som i hennes ögon tycktes vara en icke-fråga. Mötet igår visar verkligen på något helt annat.
Det enda skäl för beslutet som anges från majoritetens sida är den nya skollagen som betonar att stödet av språkutveckling är en pedagogisk fråga och att den dagliga verksamheten (aktiviteter, material etc. ) ska anpassas. Dock står det även i propositionen till den nya Skollagen att det inte räcker att barnet talar sitt modersmål i hemmet och på Skolverket finns utmärkta exempel på hur en modersmålslärare kan arbeta genom att aktivt delta i leken och sätta ord på de vardagliga sakerna och rutinerna i förskolan. Det behöver m a o inte alls vara fråga om någon traditionell undervisning. Jag hoppas och tror att de konsulter man har anställt kommer att göra en god insats för att personalen åtminstone i någon mening ska kunna ge barnet stöd att utveckla en dubbel kulturtillhörighet. Men vad gäller språkutvecklingen är det väl självklart för var och en att modersmålslärarna har en mycket viktig roll. En konsekvens av beslutet har också blivit att en del modersmålslärare som tidigare haft timmar både i skola och förskola nu känt sig tvungna att säga upp sig p g a för liten omfattning på tjänsten.
Det riktiga att göra inför 2012 är därför som jag ser det att tillföra ytterligare pengar för att återinföra modersmålslärare i förskolan, och gärna ha kvar ett konsultativt stöd som ett komplement. Kostnad för detta - 0,5 -1 Mkr baserat på tidigare siffror.
Gällande omorganisationen av ESU - Enheten för stöd och utveckling - var argumenten något fler, kortfattat hänvisar man till forskning som säger att alla barn som kan fungera i vanlig klass/grupp bör inkluderas istället för att exkluderas. Tanken är god, samtidigt kvarstår bl a frågan om platserna i kvarvarande KÖV-grupper räcker, om de barn som slussas ut i vanliga klasser verkligen kan få tillräckligt stöd - och inte minst hur man har tänkt när man sänker det högsta sökbara tilläggsbeloppet för barn i förskolan med 80 tkr. Det innebär att barnen med de riktigt stora svårigheterna, som är i behov av en resurs under hela sin vistelsetid i förskolan, maximalt kan ges ett bidrag om 10 tkr per månad vilket vi alla vet inte ens räcker till en okvalificerad halvtidstjänst - och vissa av de här barnen har en vistelsetid som överskrider 100% arbetstid!
Visserligen kommer majoriteten nu höja det ordinarie grundbeloppet med 830 kr per år och barn för 3-5 åringar vilket är tänkt att användas till särskild stöd. Problemet är att man för att skramla ihop resterande belopp för att komma upp i den summa man kunde söka tidigare (ca 16,7 tkr/mån, vilket redan det är lågt för vissa barn) måste kunna "ta peng" från 100 st 3-5 åringar för att nå den tidigare sökbara summan för ETT barn. De flesta förskolor har inte ens så många barn. Lägg till detta att man för de allra flesta barn inte alls kan söka något tilläggsbelopp längre. För barn som är i behov av extra stöd men som INTE har en diagnos inom autismspektrum eller tal- språksvårigheter (och många av de som har de diagnoserna men inte "tillräckligt" svåra problem), exempelvis barn med ADHD, är det endast den lilla höjningen av grundbeloppet man hänvisar till. M a o är det inte särskilt sannolikt att du med gott samvete kan använda en hel stor förskolas höjda grundbelopp till endast ett barn.
Den 24 oktober lägger majoriteten fram sitt budgetförslag för 2012, vi är många som med spänning väntar på besked om vad man är beredd att satsa för att nå visionen om att bli "Länets bästa skolkommun".
Jag har tidigare skrivit i ämnet här. och här.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
