Givande möte om modersmål och barn i behov av särskilt stöd

En helt fantastisk uppslutning blev det på debatten i biblioteket i tisdags - eller kanske snarare frågestunden - där svaren, enligt många deltagare, i stort sett uteblev! Ämnena var modersmålsundervisning och barn i behov av särskilt stöd och salen som rymmer 70 pers var fullsatt, åtminstone under första delen av passet då modersmålsundervisningen var i fokus. En hel del kritiska frågor och inlägg blev det, samt några personliga, känslosamma, historier om hur besluten redan har drabbat barn och föräldrar i kommunen. Elisabeth Gunnars -kommunalråd och ordförande i Kultur- och utbildningsnämnden - var där som ensam representant från kommunen/majoriteten för att bemöta allt detta, vilket jag kan tycka var väldigt synd eftersom det här verkligen är något man skulle vilja att alla kommunens politiker tog del av.

Precis som jag förutspått och påtalat i nämnden begriper varken föräldrar, modersmålslärare eller förskolechefer varför man vill ersätta modersmålslärarna i förskolan med en konsult som ska ge ordinarie pedagoger stöd för att i sin tur stödja barnet på modersmålet - utan att ha någon som helst kunskap i språket! Tyvärr var jag rätt ensam om att ifrågasätta det här när beslutet om att skära ned budget för modersmålsstödet i förskolan togs i KF och när beslutet om de konsultativa insatserna - istället för modersmålslärare- togs i Kultur- och utbildningsnämnden. Jag blev t.o.m. efteråt ifrågasatt av en tjänsteman som undrade varför jag var så kritiskt till beslutet som i hennes ögon tycktes vara en icke-fråga. Mötet igår visar verkligen på något helt annat.

Det enda skäl för beslutet som anges från majoritetens sida är den nya skollagen som betonar att stödet av språkutveckling är en pedagogisk fråga och att den dagliga verksamheten (aktiviteter, material etc. ) ska anpassas. Dock står det även i propositionen till den nya Skollagen att det inte räcker att barnet talar sitt modersmål i hemmet och på Skolverket finns utmärkta exempel på hur en modersmålslärare kan arbeta genom att aktivt delta i leken och sätta ord på de vardagliga sakerna och rutinerna i förskolan. Det behöver m a o inte alls vara fråga om någon traditionell undervisning. Jag hoppas och tror att de konsulter man har anställt kommer att göra en god insats för att personalen åtminstone i någon mening ska kunna ge barnet stöd att utveckla en dubbel kulturtillhörighet. Men vad gäller språkutvecklingen är det väl självklart för var och en att modersmålslärarna har en mycket viktig roll. En konsekvens av beslutet har också blivit att en del modersmålslärare som tidigare haft timmar både i skola och förskola nu känt sig tvungna att säga upp sig p g a för liten omfattning på tjänsten.

Det riktiga att göra inför 2012 är därför som jag ser det att tillföra ytterligare pengar för att återinföra modersmålslärare i förskolan, och gärna ha kvar ett konsultativt stöd som ett komplement. Kostnad för detta - 0,5 -1 Mkr baserat på tidigare siffror.

Gällande omorganisationen av ESU - Enheten för stöd och utveckling - var argumenten något fler, kortfattat hänvisar man till forskning som säger att alla barn som kan fungera i vanlig klass/grupp bör inkluderas istället för att exkluderas. Tanken är god, samtidigt kvarstår bl a frågan om platserna i kvarvarande KÖV-grupper räcker, om de barn som slussas ut i vanliga klasser verkligen kan få tillräckligt stöd - och inte minst hur man har tänkt när man sänker det högsta sökbara tilläggsbeloppet för barn i förskolan med 80 tkr. Det innebär att barnen med de riktigt stora svårigheterna, som är i behov av en resurs under hela sin vistelsetid i förskolan, maximalt kan ges ett bidrag om 10 tkr per månad vilket vi alla vet inte ens räcker till en okvalificerad halvtidstjänst - och vissa av de här barnen har en vistelsetid som överskrider 100% arbetstid!

Visserligen kommer majoriteten nu höja det ordinarie grundbeloppet med 830 kr per år och barn för 3-5 åringar vilket är tänkt att användas till särskild stöd. Problemet är att man för att skramla ihop resterande belopp för att komma upp i den summa man kunde söka tidigare (ca 16,7 tkr/mån, vilket redan det är lågt för vissa barn) måste kunna "ta peng" från 100 st 3-5 åringar för att nå den tidigare sökbara summan för ETT barn. De flesta förskolor har inte ens så många barn. Lägg till detta att man för de allra flesta barn inte alls kan söka något tilläggsbelopp längre. För barn som är i behov av extra stöd men som INTE har en diagnos inom autismspektrum eller tal- språksvårigheter (och många av de som har de diagnoserna men inte "tillräckligt" svåra problem), exempelvis barn med ADHD, är det endast den lilla höjningen av grundbeloppet man hänvisar till. M a o är det inte särskilt sannolikt att du med gott samvete kan använda en hel stor förskolas höjda grundbelopp till endast ett barn.

Den 24 oktober lägger majoriteten fram sitt budgetförslag för 2012, vi är många som med spänning väntar på besked om vad man är beredd att satsa för att nå visionen om att bli "Länets bästa skolkommun".

Jag har tidigare skrivit i ämnet här. och här.